Frustration

Förbannade, satans, djävlar vad jag är frustrerad. Det formligen rusar av aggression inom hela mig. Det är som om blodet kokar och mina händer vill så förtvivlat gärna slå på något. Bara slå, slå och slå. Fy fan säger jag bara. Ja det säger jag minsann. Krutet är antänt och det exploderar i mitt inre. Jag är så rosenrasande, hellbervetes arg. Så in i märgen, satans, djävulusiskt förbannad. Åhhh! Iiiiiii! Satan! Perkele! Merde! Det hjälper inte vilket språk jag än svär på. Fy fasiken detta satans, djävla hellvete. Är det ingen som vill bråka med mig, så att jag får ta till hårdhandskarna och slå utav bara bövelen. Frustration, frustration. När bara natten är här, vem fan ska jag då stjälpa ut min ilska över? Det dundrar och slår på stora trumman i själen. Det rycker i biceps, i triceps, i allt. Jag är så satans förbannad. Jag ser rött och det slår gnistor om min blick, jag lovar. Det brister snart här i nattens mörker och avgrundsvrålet gör sig gällande mellan väggarna. Fy fan, fy faan vad arg jag är! Satans as, förbannade djävlar. Hellvetes fårafitta och fanstyg. Kukdjävulens gammhärk till öusch! Nu djävlar anamma ska jag visa. Visa dom djävlarna vart det förbannade skåpet eller huset, eller kyrkan, eller vad fan det nu råkar vara ska stå. Ta hit alla tjuvdjävlar och banditer som ska avväpnas, ge mig en massa viktiga beslut som ska fattas och ännu bättre, hit med alla äckliga våldtäktsmän som borde kastreras. Snipp, snipp, snipp! Nu jäklar i hoppet ska dom få så dom tiger allihopa. Imorgon då djävlar! Då blir det verkligen, då blir det verkeligen!… som vanligt. Då har ilskan runnit ut och då blir jag en mes igen. Jag blir så himla less.. och trött och viljelös, en sådan apatisk mes av mina nattliga frustrationer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0